pengar rullar in som det ska, det går bra nu!


I wish..

Ja, de va några dagar sen och det finns två anledningar;

1. Jag har haft fullt upp med jobb och annat och faktsikt inte hunnit.
2. När jag väl har hunnit har mitt internet inte sammarbetat med mig. Helt enkelt strejkat!

Men nu är jag här, har varit på utbildning på jobbet samt även jobbat på det gamla projektet. Jag älskar mitt jobb! Det låter säkert sjukt eftersom det i sig inte är ett speciellt intressant eller roligt jobb. Men att prata med trevliga kunder och hjälpa dom och till och med få bra respons från dom, gör en glad. Att jag har trevliga kollegor, gör att tiden går snabbare& att lönen är suverän gör det bara mer motiverande att göra bättre ifrån sig. Återigen lönen är grym, jag är så nöjd! Tog till och med ett extra pass imorgon bara för det.

Imorgon ska jag upp sjukt tidigt (för första gången på länge!). Ska förbi Universitet och försöka få in mig på en kurs som börjar imorgon. De gick inte att anmäla sig på internet så ska gå dit och försöka smöra mig in. Kårlegget närmar sig förhoppningsvis. Det var allt jag ville säga för nu, jag är på sjukt bra humör, tack!


Shopping med stort S

Ska springa till bussen om exakt 3 minuter, ska snabbt ner med Becca och kolla på kläder. De är KRIS (ja de behövdes till och med skrivas med stora bokstäver!) i garderoben. Så nu ska det åtgärdas åtminstonde för ikväll. Vi hade tänkt att svänga förbi Escobar som killarna i gamla klassen arragerat denna fredag. Ska bara svänga förbi Robert på Nordea och hämta upp lite pengar. Oj nu vart det hettsigt här, dags att springa!


hunk eller "helt okej"


någon som oavsett grupp alltid kommer vara snyggast

Jag skulle vilja ta upp en grej. En grej som jag tror gäller alla och absolut inte bara mig själv, men vem vet? I varje "grupp" som man träffar, oavsett om det är sina klasskamrater, sina kollegor, sitt umgänge eller alla som är ute på krogen just en viss kväll så utser man alltid den som är snyggast. Eller missförstå mig rätt nu men ens kriterier sänks eller höjs beroende på hur pass snygga de resterande i gruppen är. Så om du t.ex. har kollegor som inte alls är i din stil så blir den där halvdana killen helt plötsligt skitsnygg, just för att du inte har något annat att jämföra med. Eller om du t.ex. är ute på krogen och är omgiven av hur mycket hunks som helst så blir kanske killen du aldrig skulle banga på i vanliga fall, istället den där halvdana killen. Det jag menar är att vi ofta ser på folk i jämförelse med andra.
Eller har jag fel?


Människans bästa vän



Har svårt att sova. Måste bara säga att det var så sjukt skönt att vi kvittera mot Djurgården precis i slutet. Även om vi är långt ifrån att vara med i guldstriden så är det ändå viktigt att vi slår Djurgården, så även om jag hoppats på vinst så är jag nöjd med 1 poäng från matchen. Har även hunnit kolla lite på Fredrik& Filip och gått ut med lilla valpen. Jag tror inte ni kan förstå hur sjukt jävla underbar han är. Han motiverar mig att kliva upp tidigare på morgonen bara för att gå morgonpromenad med honom. Han gör mig glad varje gång man ser honom& han tröstar en när man är ledsen. Han är helt enkelt perfekt, bara se själva!


Youve heard me saying that smoking was my only vice



Som rökare så måste jag erkänna en sak; jag slösar mer pengar på tändare än cigaretter!
Visst låter det som ren idioti? Det kanske är för att det ÄR idioti också. Och nu är det inte så att jag är någon slags samlare av tändare eller speciellt kräsen som måste stå i affären och välja färg med omsorg i sisådär en kvart.

Nej, jag är mer tjejen som slänger kommentaren "det spelar ingen roll, ta en röd eller ngt".
Och nej, det är ingen jag kör med bara för att jag råkar röka just Marlboro Red, nej utan det bara blir så. Utan det är helt enkelt så att jag är en slarvig person.enkelt formulerat är det. Jag tappar bort minst en tändare om dagen och köper nya oftare än jag köper nya cigg. Det som är mest tragiskt av allt är att jag hittar ju självklart tändarna när jag inte är i något större behov av dom. Och SJÄLVKLART hittar jag alla på en gång. Då helt plötsligt ligger det fyra-fem stycken i samma jackficka, men såklart då i den jackan jag inte använder just precis nu.


Vi vet redan vilka som får gå grinandes hem från Råsunda ikväll..



Sitter laddad inför derbyt som börjar om 20min. Det är alltså dags för AIK att krossa Djurgården! Djugårdsjävlarna är på plats i Råsunda medans jag ska kolla på matchen på TV:n. Man kan ju inte få allt här i världen. Kom igen Gnaget!


Min personliga råd& rön



som sagt alla mina inlägg blir förvridna tidsmässigt, men jag får väl helt enkelt gilla läget. Har pratat med min bror minst 10 gånger den senaste timmen. Vi har nämligen disskuterat laptops. Såhär har det låtit i princip:

"Hej Robert, gå in på Onoffs hemsida och kolla Eee:n!"
"Okej, ringer upp!"
Klick

"Gå in och kolla på Elgiganten på den här Hp:n istället"
"Okej, va den inte bra eller?"
"Gör det bara!"
Klick

"
Den verkar asbra, men för stor och dyr för min ekonomi"
"Men tänk långsiktigt sofia, tänk!"
"Okejrå, ska kolla lite mer, Hej!"
Klick

"Okej robert nu har jag hittat en ny dator, kolla in Pc-city.."
"Okej, ringer upp om 5!"
Klick

Och på den vägen är det. Vi har fortfarande inte slutat våra otroligt givande samtal utan just nu ska jag kolla upp en sak om en dator och sen ringa upp. Vad skulle jag göra utan honom i sånna här situationer?

nätspanare vs. nätshoppare

hade överlägset den mest framgångsrika dagen på jobbet idag (Ja Rebecca, jag ska sluta tjata om mitt jobb i bloggen, men det tar ju upp en del av mitt liv!) Nyligen hemkommen, har kollat lite på Fredrik& Filip. Men nu är jag tillbaka där jag kom från innan jag åkte och jobba, nämligen nätshopping!

Jag har hunnit kolla på skor, klänningar, laptops, kappor och nu är det fort över till mobiler& kjolar som gäller. Det finns så mycket att kolla på att jag inte ens skulle hinna kolla igenom hälften av de jag vill om jag satt hela natten. Jag har ju alltid varit lite skeptisk till nätshopping eftersom de kan bli fel och sånt där men spanat det har jag ALLTID gjort. Tillbringat veckor framför Asos framförallt. Men snart ska jag slå slag i saken och faktsikt beställa hem saker. Man måste ju testa. Annars blir man väl snart klassad som en gammal kärring. Fast endel av nöjet med att shoppa försvinner ju; som att gå runt och kolla och prova och att komma hem med fler kassar än man kan räkna på fingrarna. Men bor man i Uppsala så finns ju inte allt som tex. Topshop som jag ska klicka in på nu!



om jag hade 10 000 kr på kontot så skulle jag inte tveka var dom pengarna skulle gå



Sitter färdig och klar och väntar på min kära far, han ska sjussa mig till jobbet idag. Har suttit inne på Asos, Forever21, hm & ellos hela dagen och kollat på kappor, pumps& klänningar. Jag är i starkt behov av att fräscha upp min garderob. På torsdag är det löning så då blir det äntligen shopping shopping!


att vakna upp på ett sjukhus och inte minnas varför

Nej, det blev inte cykel hem. Men anledning är inte så given som man kan tro.
Visst vart det för många shots och glas rosé men det var långt ifrån det största problemet. Att vakna upp på ett sjukhus klockan 8.00 och inte veta hur man hamnat där, varför eller hur länge man varit där är nog den värsta känslan jag någonsin känt. Tills en sjuksköterska kommer fram till mig och berättar att jag blivit drogad.

Att få berättat av sina vänner och sin familj att jag delvis slutat andats och fått åkt ambulans en kvart efter jag kommit hem till akuten. Att få berättat att om jag inte träffat polisen precis utanför Birger Jarl när jag gick ensam ut 01.30 så hade jag kunnat slutat andas och dött. Att veta att någon avsiktligt lagt en drog (som förövrigt är känd som den vanligaste våldtäcktsdrogen) i mitt glas och sedan förmodligen förföljt mig hela kvällen och ut därifrån det går inte att beskriva.

Att veta att allt kunnat sluta helt annorlunda är bara det sjukt jobbigt men att också veta att jag inte har en aning om vad jag gjort inne på Birger i ca. 40minuter är obehagligt. Vilka jag har varit med? Vem som gjort det här mot mig? Är det någon jag känner? Är det en slump att det är jag? Vågar jag gå ut igen? Vågar jag någonsin beställa in en drink när jag är ute? Men framförallt kommer jag någonsin släppa det här?

Jag är så glad att det ändå slutade så pass "bra" som de nu kunde och att inget hann hända. Men jag vill bara säga att det här är något man ALDRIG tror ska hända en själv, eller ens sina närmaste. Även om du är försiktig och inte tar emot drinkar av okändt folk så kan det hända. Jag tänkte först att jag inte skulle kommentera det här, för att de va dumt att folk visste men sen insåg jag att det bara är bra att folk vet, så folk kanske blir mer uppmärksamma, för tro mig ni vill inte vara med om det här.

så länge det inte slutar med taxi hem som vanligt, så varför inte?



Okej, kan man vinna pris i spontanitet eller impuls så tror jag definitivt att jag skulle vinna.
Eller åtminstonde ligga bland topp-3. Nu sitter jag här nämligen nyduschad med en turban runt håret och disskuterar förfest, färdmedel ner& hem från stan och vilken tid vi ska ses med Nicole och Rebecca. För er som ännu inte fattat vinken, det blir utgång. Och det blir Birger (som Rebecca sa "vart annars skulle vi gå?"). Har redan skrivit upp mig och becca på listan så nu är det bara att hitta något att ha på sig, vilket kan vara den största challenge jag behövt möta på länge.


vilken hand? jag tror den kallas slampan!


- Vi har ju i alla fall bättre arbetstider?

Bloggen strejkar. Som ni märkt så har mina inlägg kommit sjukt konstiga tider.
Men jag får hoppas att mina (okända) läsare inte är helt blåsta och tror att jag åker till jobbet 01.00 på natten. Okej, om jag skulle jobba som typ bartender eller liknande. Men tyvärr är mitt jobb snäppet mindre spännande.
Jo justja, tjänstepension va det ja.

Sitter och funderar på om jag ska styra upp mitt utseende och faktiskt köra på utgång ikväll i alla fall. Jag vet i alla fall en person som sugen och som skulle vara ett grymt trevligt sällskap. Däremot så är det mig själv jag tvivlar på. Vafan hände med att jag vart taggad hela veckan på att gå ut och nu har det tagit livet av sig. Vet inte varför jag tvivlar ens, vore grymt  att träffa lite folk annat än över telefon (for change). Nej justja, det va det där med ekonomi ja..


en win win situation?




Jobbet gick bra. Eller de kanske är för optimistiskt att säga.


Tabbar - check
Stamma - check
Utalsfel - check
Stum - check
Missförstånd - check


Men, jag lyckades övertala folk och få dom att inse hur viktigt det är att göra ett val av tjänstepension. Ni hör ju själva hur omöjlig den uppgiften måste vara för en person som mig. Hör ni inte; tjänstepension. Vet ni själva ens vad det är? Jag kan säga att ni behöver inte känna er blåsta eller ens en gnutta osmarta för det vet knappt hälften av dom kunder jag pratar med ens. Så att jag Sofia Eriksson är utvald att informera folk som är minst dubbelt så gammal som jag själv om detta känns lite ironiskt. Men jag hoppas dom är nöjda med mina prestationer. Så länge dom är nöjda, så får jag jobba, och så får jag lön och så blir jag nöjd.


det saknas bara en portfölj så är jag en fulländad buisnesswoman



jag är nyduschad. Skjortan är nytvättad och strykt. Jag är osminkad. Om 45min ska jag åka till jobbet. Man kan inte säga att det är första dagen på jobbet, för det är det långt ifrån, men det är ändå precis den pirriga känslan jag har just nu. Jag är egentligen inte nervös för att jag har i princip samma arbetskollegor och det är inte heller mig själv jag tvivlar på. Utan det är just det att alla andra kommer vara bättre än mig idag. Alla andra har redan vanan inne. Det är precis som förra gången. Jag är helt enkelt nervös över att jag KOMMER vara sämre än förra gången jag steg in på kontoret. Men nytt projekt, ny variation = ett stort plus. Nu ska jag sminka mig och läsa igenom om tjänstepension en gång till.

Det känns helt plötsligt bra att gå tillbaka till vardagen efter två veckor utan jobb.
Minus den här äckligt jobbiga känslan..


kom igen, avskaffa söndagar!



Är hos rebecca (ovanligt!) och väntar på att hon ska sminka sig klar, vi ska bara promenera ungefär 1km för att bli bjudna på lyxig fika. Thats what sundays all about säger jag bara. Det finns inget possitivt med söndagar. De ger ångest. Och då pratar vi inte bara en sorts ångest, utan TVÅ. Först bakisångesten som förmodligen inträffar efter lördagarnas bravader, och sen även ångesten över att det väntar en hel vecka med JOBB (eventuellt skola för de yngre eller studenterna).

Då är det säkert många som tänker att söndagarna är perfekta att bara slappa och vila och ta det lungt inför den tuffa veckan. MEN det är här skon klämmer för mig. Jag kan inte "ta det lungt" och slappna av. För allt jag tänker på är att jag måste göra så mycket roligt som möjligt eftersom 5 dagar from hell väntar mig. Och visst, de är väl bra att jag försöker göra mycket roligt på den trista döda dag, men nu kommer till den stora poängen; DET GÅR INTE! För på söndagar är allt stängt, på söndagar är alla döda efter helgens festande, på söndagar vill ALLA ANDRA "bara ta de lungt". Summa sumarum, söndagar är bullshit.

Nu är Rebecca klar och vi ska kila iväg.


Vad är nästa grej? Att man skulle få HIV av att hälsa på någon som ser ledsen ut?



okej, jag kan säga att jag har hört många bisarra argument om varför någon av mina tjejkompisar skulle vara gravida eller ha för all del ha en könsjukdom? Typ som "jag känner mig annorlunda idag, tänk om jag fått kondylom?" eller "Alltså jag mår lite illa idag, jag kanske är gravid?"

Men den här tar priset. Inte bara för att de va en KILLE som faktiskt oroade sig för det utan för att det va den mest paranoida anledning att vara orolig för. Nu var det även såhär att den här killen och tjejen inte hade haft sex och med sex menar jag nu vanligt sex. Alltså sådant sex man redan i låg/mellanstadiet fått veta kan leda till att man blir med barn. Utan här pratar vi endast oralsex. Vet ni då varför den här killen skitoroligt frågade min tjejkompis om hon är gravid? För att hon sa att hon va skitsugen på morötter. KOM IGEN? snälla.. relaaaaaaaaaax!


They tried to make me go to rehab but i said NO NO NO!



Sen senast jag skrev har jag hunnit med en middag på Alexander med rebecca& anna med följd av vin hos philip och bowling på bowlaget. Men efter de så tog vi steget. Jag pratar alltså om de steget som en stor del av våra förfest och framförallt efterpärle-vänner tagit för länge sen. Vi hakade på, vi bestämde oss för vit månad. De höll en vecka. Exakt faktiskt. Och nu tänker ni, gud så patetiskt kan man inte hålla sig mer än en vecka?

Men nu var det så att de va lite av en nödsituation. Eller ja, åtminstonde ett tillfälle som behövdes firas. Anna tog körkort, och då kan man inte fira med te och mackor, de behövdes firas och det gjordes det på Firman. Och vi insåg att vi får ta den där månaden någon annan gång. Men inte i Oktober för då har vi redan en inplanerad fest att gå på, November fyller folk år och i December fyller jag år och inte minst är det Juldagen. Så vi får väl säga någon gång under 2009? och januari vore ju en jävla dålig start av året att sluta dricka efter tolvslaget. Så det där verkar nog rinna ett tag framöver...

men till er som kör nyktert i september; cred till er!

lite Rosé på en måndag, varför inte?




Fick precis frågan om jag skulle med ner till Tilltugg och ta några glas vin. Anna har nämligen klarat teoriprovet idag och det ska firas! Så snart kommer Rebecca hit och så ska vi cykla ner mot stan och möta upp Anna, Philip och Philips kompis. Sånt här borde göras oftare, vem har sagt att det bara ska vara lill-lördag& helgen som får innehålla lite Rosé?

Nej nu måste jag skynda mig innan Rebecca blir arg för att jag inte är klar!

jag har blivit med valp


det ligger en vit lurvig skapelse brevid mig och sover.
Som jag sa förra gången så skulle vi kolla på valpar i lördags innan utflyttningsfesten hos Ida. Vi åkte runt hela Stockholm och kollade, men jag blev kära i första ögonkastet redan. Jag visste att jag ville ha den första valpen vi kollade på redan när jag såg honom och han låg i min famn. Visst jag kollade på dom andra valparna, men det var något speciellt med just denna. Till slut åkte vi hem fast de va sjukt svårt att skiljas från dessa sagolika valpar. Jag var fast.



Men som sagt det väntades maskerad hos Ida och jag hade inget outfit. Köpte massa skitsaker på vägen hem men det här med Pippi funkade bara inte. Så jag slängde på mig en skjorta och en tunika, lockade håret och satte världens barnsligaste tofs i håret och blev Madicken. Sen drog  jag så snabbt som möjligt. Var redan sen, och alla var nästan där när jag kom. ALLA var verkligen utklädda, folk hade sattsat mer än andra men alla var grymma på det här. Hade sjukt trevligt och var nog en av dom sista att dra en taxi hem. Vi skulle som sagt upp skittidigt för att åka och köpa valp. Vi hade bestämt oss för min sötnos, och jag var nöjd. Så när klockan ringde var de bara att skita i huvudvärken och lova sig själv att dricka mindre vin nästa gång och sen åka till Stockholm. Nu har han bott hos oss sen igår. Han har redan hunnit ramla i poolen, varav jag hoppade i efter och räddade honom. Han har redan lärt sig hitta i huset och han har redan hunnit bli nästan helt rumsren. Vi snackar världens underbaraste valp här. Jag gick till och med upp tidigare än jag någonsin gör i morse för att leka med honom.

Vi har till och med gått ut med koppel idag och han var jätteduktig.
Nej nu måste jag gå och pussa på honom för nu vakna han, han är oemotståndlig!