.

det finns en känsla, en känsla jag tror ligger väldigt nära kärlek som bara värker när jag blir påmind om en speciell händelse i mitt liv. Och den känslan får jag när jag sitter och lyssnar på just denna låt. Det är därför jag aldrig gör det men just nu så pumpas denna låt på högsta volym och just denna händelse känns som den va igår.


fyyifuck vad musik ger minnen, både bra och dåliga! men mest sjukt jävla bra!

allt bara rasar, sakta men säkert! skolgång, alla människor omkring mig och sist men inte minst jag själv! jag har inbillat mig att jag är så sjukt tuff och att jag tål allt den senaste tiden, men nu slänger jag in handuken och ger upp!

så rädd och panikslagen som jag var i natt har jag nog aldrig varit. så mycket tårar som föll har nog aldrig gjort så ont. För det fick mig att inse att jag har ingen kontroll längre! över nånting alls.. två av mina närmaste är i botten, och jag vet inte vad jag ska göra! jag känner mest att jag gör allt värre. All min energi den senaste tiden har gått åt till att försöka hjälpa andra, försöka förtränga problem som egentligen borde utredas men som är lättare att ja helt enkelt förtränga. Jag måste ta tag i allt nu, allt! jag vill springa runt på alla skivor, dricka dansa och ha kul! glömma alla problem, jag vill TRO MIG! Men idag tar mitt förnuft över min vilja; nu är det bara uppåt som gäller!

rutiner, lugn, reda ut! för det finns inget annat val längre...