.

Jag vaknade 06.25 imorse. Observera klockslaget. En grej om jag hade haft ett 9-5 jobb som den normala befolkningen har, men nej jag börjar 17.00. Vilket betyder att jag fick panik, och försökte sova om i flera timmar, när jag tillslut lyckades så var någon jävel (läs: Rebecca) som ringde hela tiden. Så nu sitter jag här och väntar på att bussen ska gå, vi ska tydligen ner i kylan på stan och fika. Om inte nu någon seg jävel (läs: återigen rebecca) missar bussen. Ciao!

Alltså, om du tänker efter så finns det två olika sorters människor omkring dig. För att vara mer exakt kanske egentligen 3 olika sorters.



För det första finns de dom som får dig att tänka framåt, alltså på din framtid. Dom som får en att drömma sig långt bort, som får en att hoppas på att allt BLIR så perfekt som möjligt längre fram i livet. De är dom vännerna man hela tiden pratar Framtidsplaner med. Ni känner säkert igen precis vilka det är och hur era konversationer oftast lyder; "Vad ska du göra nudå? Börja plugga eller?" "Jaduu, jag är inte helt säker, men jag tror jag vill ut och resa och sen börja plugga journalistik och sen flytta till New York och sen bli svinrik och sen hitta den perfekta mannen och sen få den perfekta familjen...." osv. osv. Ni vet dom vännerna man kan sitta och älta om hur mycket man ska hinna med, att man ska rädda alla barn i afrika och hinna med sin karriär som filmstjärna samtidigt, ni vet dom vännerna som man genom sitt planerande missar själva actionen.



Sen finns det dom som man lever i det förflutna med. De är oftast gamla vänner man fått upp kontakt med igen, eller som man träffar på av en slump. Dom man ältar gamla roliga minnen med. Ni vet.. "Kommer ni ihåg den gången vi satt på ditt rum och shottade för första gången och sen gick ner på den där utomhusfesten och snusade baksnus och sen hånglade du med Kalle och jag med Johan?" eller för all del "Kommer du ihåg Kajsa-Greta, du vet historialäraren som aldrig rakade benen och som hade världens jobbigaste röst som alltid stötte på dig?" Ja men ni hajjar grejen. Dom som vi aldrig går vidare med, dom som vi bokstavligt sett lever i dett förflutna med.



Sen har vi den tredje och sista kategorin kvar; Dom som lever i Nuet. Här kan vi sätta in min bästa vän direkt. Visst vi tänker tillbaka på lite gamla minnen (då främst vad som hände förra helgen när vi var ute). Och visst vi kan planera framtiden (men återigen, då handlar de oftast om vart vi ska gå ut nästa helg och var vi ska förfesta innan). Vi fastnar helt enkelt inte i drömmar, varken framåt eller bakåt i tiden. Vi lever i nuet. Det är inte viktigt för oss vilka vi hånglade med när vi var små och oerfarna längre. Vad vi ska göra nästa sommar eller jobba med i framtiden står inte heller på top10 av våra samtalsämnen. De har jag andra vänner för.

Ni förstår vad jag menar (förhoppningvis). Vi har olika vänner, som fungerar olika och som  vi har olika synsätt med. Eller?