.

en fredag som började med en sjukt otaggad sofia, och en övertaggad rebecca, ni ser ju krocken redan där?
Efter mycket tjaffs kom vi överens om att utgång förmodligen skulle rinna. Men vi bestämde oss ändå för att utnyttja att det var fredag genom ett (läs: några) glas vin. Efter en del research så cyklade vi ner mot stan vid 01.00, där vi tog en sväng förbi birger, för att sedan hänga lite på kontoret, för att sedan svänga förbi red room, för att sedan gå in och hälsa på andrea på BK, för att sedan hamna i Max-kön i en och en halv timme. Hur de gick till vet jag faktiskt inte? Men vi stod och surra med en Adam Sandler-kopia som var så desperat att han gav sitt nummer till oss båda, gardering? 

  
  

Efterpärlan ägde i alla fall rum utanför på en bänk, där vi helt plötsligt råka sylta in oss i någon slags predikan av "kristna-på-stan". En och en halv timme spenderades även där; och en av dom frågade till och med om de fick be för mig, jag tyckte först de va skumt, men vem är jag att säga nej liksom? Så inom några dagar ska jag tydligen möta Gud och så ska jag bli en utmärkt journalist, jag bara tackar och tar emot. När vi 5.00 äntligen skulle börja cykla hem så får jag ett telefonsamtal från två fulla idioter som skulle hoppa från stockholm boogie-bron. Dom ville ha vägledning. Så jag hjälpte till så gott jag kunde. När jag väl somnat skönt i becca soffa 06.30 ringde mobilen; "vi lever!" sa dom och jag kan alltså sammanfatta kvällen med att vi lever allihopa, någon sov vidare, några andra stod blöta i stockholm och frös, någon annan fortsatte att läsa bibeln.

vem som drog de smaraste draget? De får vi nog aldrig veta.